Ledningsanvisning i Sverige — från ärende i Ledningskollen till karta

Vad är Ledningskollen?

Ledningskollen.se är den nationella webbtjänsten för ledningsanvisning i Sverige — den plats där du som ska gräva talar om var arbetet ska ske, och får kontakt med de ledningsägare som kan vara berörda. Tjänsten drivs av Post- och telestyrelsen (PTS) och finansieras av PTS tillsammans med Svenska kraftnät och Trafikverket sedan 2011. Rikstäckande drift har tjänsten haft sedan den 1 december 2010.

Volymen är betydande: enligt Ledningskollens egen redovisning skapas omkring 219 686 ärenden på ett år, ungefär 600 ärenden per dag. Vid vår avläsning den 7 augusti 2026 listade Ledningskollens förteckning 1 299 ledningsägare — kommuner, energibolag för el, fjärrvärme och gas, vattenbolag, fiberföreningar, privata företag, föreningar och enskilda personer.

Den avgörande skillnaden mot till exempel Danmark är arkitekturen. Ledningskollen lagrar aldrig själva ledningsgeometrin. Ledningsägarna registrerar i stället sina nät som kilometerrutor — ett utbrednings- eller intresseområde. När du ritar in ditt grävområde matchas det mot dessa rutor, och ärendet skickas vidare till de ledningsägare som har nät där. Systemet är alltså i hög grad en adressbok: svaret kommer från varje enskild ledningsägare, inte från en central databas.

Så gör du en ledningsanvisning

Hela flödet sker digitalt på ledningskollen.se, och det är den som ska gräva som skapar ärendet.

1. Skapa konto och logga in
   Registrera dig på ledningskollen.se och logga in. Kontot knyts till den verksamhet som ska utföra arbetet.
2. Rita in grävområdet
   Området markeras på kartan i tjänsten, eller laddas upp som en GIS- eller CAD-fil med avgränsningen. Området är det som avgör vilka ledningsägare som får ditt ärende — rita hellre lite för stort än för litet.
3. Skicka ärendet
   Ledningskollen matchar ditt område mot ledningsägarnas registrerade kilometerrutor och skickar ärendet vidare automatiskt till dem som har nät i området.
4. Följ svaren från varje ledningsägare
   I ärendet ser du samtliga ledningsägare som har fått det. Varje ledningsägare svarar sedan själv — antingen ”ej berörd”, med kartmaterial, eller med fysisk utsättning i fält. Ledningsägarna har olika svarstider och egna kontaktvägar, så svaren kommer inte samlat.
5. Vänta in alla svar innan spaden går i marken
   Eftersom svaret består av N separata besked från N ledningsägare är bilden ofullständig tills alla har svarat. Ett ärende i Ledningskollen är dessutom inte ett grävtillstånd — markägarens och väghållarens tillstånd söks separat.

Vilka format får du tillbaka — och vad kostar de?

Ledningskollen föreskriver inget gemensamt svarsformat. Tjänstens egen supportsida om svar från ledningsägare säger bara att ledningsägarna har olika svarstider — det finns alltså ingen nationell mall som svaret måste följa, och därmed ingen svensk motsvarighet till en standardiserad vektorleverans.

Många ledningsägare låter dessutom en kommersiell servicepartner sköta själva besvarandet. Geomatikk Sverige uppger att de hanterar ledningsanvisning åt över 200 nätägare, och Geokollen har en motsvarande roll. Deras material levereras via egna kundportaler, vilket i praktiken betyder att filerna du arbetar med kommer från en tredje part — inte från myndighetssystemet.

Geokollens riktlinjer är tydliga med vad som gäller: standardformatet är en PDF-karta, kostnadsfritt, medan vektorformat är en tilläggstjänst.

• Ledningsanvisningen som grundtjänst är gratis för dig som gräver. Ledningskollen är kostnadsfri, och i Geomatikks prislista står grundtjänsten ledningsanvisning till 0 kr — nätägarna betalar.
• Vektorfilen kostar. Enligt Geomatikks prislista, avläst 7 augusti 2026, kostar en digital utsättningsfil 1 895 kr exklusive moms (2 369 kr inklusive moms) per ärende. Priser och villkor sätts av respektive servicepartner och kan ändras — kontrollera alltid aktuell prislista.
• Formaten är välkända. Geomatikk levererar digital utsättningsfil ”i det format och koordinatsystem som passar era tekniska krav” och nämner LandXML, Shape, DXF och DWG.
• Semantiken är inte given. En DXF eller DWG ger lager och linjer — vilken ledningstyp ett lager motsvarar avgör varje ledningsägare själv genom sin lagernamngivning. Det finns ingen nationell facitlista att slå upp lagernamnen i.

Färger, symboler och koder — vad som faktiskt är standardiserat

Det finns ingen nationell visningsstandard för svenska ledningskartor som täcker alla ledningsslag — ingen gemensam färgsättning, ingen gemensam signaturuppsättning. Det följer av samma frivillighet som gör att det inte finns någon gemensam datamodell. Men två saker är ändå värda att kunna innan du tolkar färger i en leverans: vad färgerna i marken betyder, och vad färgerna på en VA-karta betyder. Det är inte samma sak.

Färgerna vid utsättning betyder inte samma sak hos alla. Ledningskollen beskriver att ledningsägaren markerar ledningens läge med sprayfärg direkt på marken eller med pinnar i olika färger, och att vanliga färger är till exempel rött, gult och grönt. Tjänsten är samtidigt uttrycklig med att det inte finns någon standard för vilken färg som ska användas för ett visst ledningsslag: olika ledningsägare använder olika färger, och det finns ledningsägare som använder samma färg oavsett om de markerar en elledning eller en fiberkabel. Rådet från Ledningskollen är därför att fråga den ledningsägare som utfört utsättningen vad färgerna betyder i just ditt fall.

För VA-kartor finns däremot ett publicerat symbolbibliotek. Svenskt Vatten gav 2015 ut publikationen P109, ”Koder och symboler för VA-ledningssystem” (utgåva 1, september 2015), fastställd av Svenskt Vattens kommitté för Rörnät och Klimat i augusti 2015. Den innehåller förslag till koder, symboler, linjetyper och färger för VA-verksamheternas digitala ledningsdatabaser, och symbolbiblioteket följer med som bilagor — i pdf-format som underlag för GIS och i dwg-format som block för CAD. Symbolerna är ritade i skala 1:400 med konturlinjer i linjetjockleken 0,35 mm. Möter du en kommunal VA-leverans i DXF eller DWG är det den här uppsättningen lagernamn, koder och färger du har störst chans att känna igen.

• Koden bär flödestypen. En objektkod består av tre bokstäver där den första är flödestypen — SNB är nedstigningsbrunn på spillvattenledning, DNB samma brunn på dagvattenledning.
• Brunnarna har egna förkortningar: DB dagvattenbrunn, DR dränbrunn, NB nedstigningsbrunn, RB rensbrunn och TB tillsynsbrunn — med definitioner och innerdiametrar angivna i publikationen.
• Linjetypen bär information även i svartvitt. P109 utgår från traditionella linjetyper per flödestyp just för att kartan ska gå att läsa om den kopieras i svartvitt. För status finns linjetyper bara för befintlig och slopad ledning; övrig status (avstängd, ur drift och liknande) anges som attribut, inte som utseende.
• Symbolerna tar färg från lagret. Dwg-blocken är namngivna efter objektkoderna och ritade i lager 0, vilket gör att de ärver linjetyp, färg och tjocklek från det lager de infogas i. Samma symbol kan därför se olika ut i två leveranser — utseendet sitter i lagret, inte i blocket.
• P109 gäller VA. El, tele, gas och fjärrvärme ligger utanför publikationens område. För dem gäller varje ledningsägares egen teckenförklaring, och den är det enda facit som följer med leveransen.

Koordinatsystem och höjder

Ledningskollen arbetar med SWEREF 99 TM (EPSG:3006), de tolv lokala SWEREF 99-zonerna (EPSG:3007–3018, tillagda i version 1.95 den 5 mars 2012), RT 90 2,5 gon V (EPSG:2400) och WGS 84 (EPSG:4326). Ledningsägarmodulen tar emot indata i samma system, men accepterar bara GeoPackage (.gpkg) som GIS-importformat. Filer som exporteras ur Ledningskollen namnges med LK_ följt av ärendenumret.

De tolv lokala zonerna är smala, med olika medelmeridianer — väljer du fel zon hamnar data tiotusentals meter fel, och felet ser ofta ”rimligt” ut tills det jämförs med en bakgrundskarta. Kontrollera därför alltid vilket system leverantören har levererat i innan filen läggs ovanpå annat material. Läs mer om svenska koordinatsystem och om vilken SWEREF 99-zon som gäller per kommun.

Se ledningsanvisningen på kartan

Standardsvaret — en PDF-karta — är en bild. Den kan läsas av ett öga, men den bär ingen geometri och går därför inte att lägga in som ledningar på en karta på ett tillförlitligt sätt. Får du däremot en vektorfil som tilläggstjänst är det en annan sak: då är det riktiga linjer i ett känt koordinatsystem, och sådana filer kan öppnas och visas direkt på kartan här.

Ett perspektiv värt att känna till: Danmark är undantaget i Norden. Där finns ett centralt, lagstadgat ledningsägarregister som levererar svaret som standardiserad GML-vektor i en gemensam datamodell — och den danska leveransen läser och ritar vi direkt på kartan i dag, se den danska sidan om ledningsupplysningar och LER. Sverige har medvetet valt en annan modell, byggd på frivillighet, och där finns inget motsvarande centralt dataformat att hämta. Samma motor kan däremot ta emot lokala vektorleveranser i den mån de finns — det är formaten, inte landet, som avgör.

• DXF och DWG från en digital leverans öppnas på kartan med filens egna lager och linjer — se DWG och DXF på karta.
• Shapefiler visas på samma sätt, med .dbf, .shx och .prj i samma paket — se shapefiler på karta.
• Koordinatsystemet väljs bland SWEREF 99 TM, de tolv lokala zonerna och RT 90, så att en fil i en lokal zon hamnar rätt mot bakgrundskartan.
• En PDF-karta förblir en bild — den kan användas som underlag vid sidan om, men den blir inte geometri av att läggas på en karta.

Viktigt innan du gräver

Vanliga frågor om ledningsanvisning och Ledningskollen

Källor och vidare läsning

Uppgifterna om huvudmannaskap, frivillighet, arbetsflöde, format och priser är hämtade från Ledningskollens och PTS egna sidor samt från servicepartnernas publicerade riktlinjer och prislistor. Samtliga länkar avlästa 7 augusti 2026.

1. Ledningskollen: Om oss
   Källa till att tjänsten drivs av Post- och telestyrelsen och finansieras av PTS tillsammans med Svenska kraftnät och Trafikverket sedan 2011, till rikstäckande drift från 1 december 2010, till att det är frivilligt för ledningsägarna att delta samt till ärendevolymen 219 686 ärenden på ett år, cirka 600 per dag.
2. Post- och telestyrelsen (PTS): Ledningskollen.se
   Myndighetens egen sida om tjänsten — belägget för huvudmannaskapet.
3. Ledningskollen: Ledningskoll med lagkrav och pris i Danmark
   Ledningskollens egen jämförelse med Danmark: det danska LER är obligatoriskt för ledningsägare och grävare sedan 2004, medan Ledningskollen är frivillig för alla parter och ingen motsvarande lag tvingar aktörer att delta. Här framgår också att Danmark har en enda ärendetyp mot Sveriges flera.
4. Ledningskollen: Vilka är med?
   Förteckningen över anslutna ledningsägare — 1 299 vid avläsning 7 augusti 2026 — och över vilka typer av aktörer som deltar: kommuner, energibolag, vattenbolag, fiberföreningar, företag, föreningar och enskilda.
5. Ledningskollen: Det här är Ledningskollen
   Arbetsflödet: konto och inloggning, grävområdet ritas in på karta eller laddas upp som fil, ärendet skickas automatiskt till berörda ledningsägare och varje ledningsägare svarar själv — ej berörd, kartmaterial eller fysisk utsättning.
6. Ledningskollen: Så fungerar Ledningskollen för ledningsägare
   Belägget för kilometerrutorna: ledningsägarnas nät registreras som rutor och intresseområden som grävområdet matchas mot — Ledningskollen lagrar alltså inte den faktiska ledningsgeometrin.
7. Ledningskollen: Frågor om svar från ledningsägare
   I ärendet ses samtliga ledningsägare som fått det, och ledningsägarna har olika svarstider och egna kontaktvägar. Sidan anger inget standardformat för svaren — belägget för att svaret är N separata besked snarare än ett samlat datapaket.
8. Ledningskollen: Är Ledningskollen gratis?
   Tjänstens egen prisuppgift till den som ska gräva.
9. Geokollen: Riktlinjer
   Standardleveransen är PDF kostnadsfritt, medan DXF, DWG och Shape är tilläggstjänst. Samma riktlinjer ålägger mottagaren att förvara materialet säkert, inte lämna det vidare och förstöra det efter projektets slut.
10. Geomatikk Sverige: Ledningsanvisning
    Servicepartnern uppger att den hanterar ledningsanvisning åt över 200 nätägare — belägget för att svaren i praktiken ofta går via kommersiella mellanled och deras kundportaler.
11. Geomatikk Sverige: Priser och villkor för tilläggstjänster
    Prislistan som ligger till grund för sidans belopp: ledningsanvisning som grundtjänst 0 kr (nätägarna betalar) och digital utsättningsfil 1 895 kr exklusive moms, 2 369 kr inklusive moms. Avläst 7 augusti 2026.
12. Geomatikk Sverige: Digitala ledningsdata direkt i maskinstyrningen
    Beskrivningen av digital utsättningsfil: den levereras i LandXML, Shape, DXF eller DWG i det koordinatsystem kunden begär, och innehåller GPS-inmätta koordinater för de markeringar som satts ut i fält.
13. Ledningskollen — Ledningsägarmodulen: Översikt
    Modulen accepterar indata i SWEREF 99 (EPSG:3006–3018), RT 90 (EPSG:2400) och WGS 84 (EPSG:4326), men bara GeoPackage (.gpkg) som GIS-importformat.
14. Ledningskollen: Version 1.95
    De tolv lokala SWEREF 99-zonerna lades till den 5 mars 2012. Här framgår också att filer som exporteras namnges med LK_ följt av ärendenumret.
15. Ledningskollen: API V4 — swagger.json
    Den maskinläsbara gränssnittsbeskrivningen. Koordinatschemat innehåller X, Y, Z och M — men utan angivelse av vilket höjdreferenssystem Z avser. Schemat visar också att Sverige har flera ärendetyper, inte bara grävärendet.
16. Ledningskollen: Vad betyder färgerna vid utsättning?
    Ledningskollen anger att det inte finns någon standard för vilken färg ett visst ledningsslag markeras med i fält.
17. Svenskt Vatten (2015): P109 — Koder och symboler för VA-ledningssystem (utgåva 1, september 2015)
    Råd och riktlinjer för koder, symboler, linjetyper och färger i VA-verksamheternas digitala ledningsdatabaser.
18. Svenskt Vatten: Koder och symboler för VA-ledningssystem (P109) — publikation och bilagor
    Symbolbiblioteket som bilagor i pdf- och dwg-format.